Historia

 

 

 

 

 

Föreningen Aftonstjärnan bildades 1892 av några unga varvsarbetare i en vedbod på Bonnabacken på Lindholmen, som en fristående nykterhetsklubb. Föreningen ordnade danskvällar, föredrag m.m. med stor framgång och ganska snart kände man sig mogen att bygga ett eget föreningshus på nuvarande plats. Huset var i ett plan och rymde i stort en enda samlingslokal. Nu kunde föreningen även hyra ut lokaler till andra föreningar och organisationer och  föreningens ekonomi förbättrades fortlöpande.

  1895 bildades ett teatersällskap inom föreningen, där medlemmarna  själva byggde en mindre teaterscen i lokalen.

   Ett svårt slag drabbade föreningen Aftonstjärnan i juni 1902 då föreningshuset brann ner till grunden. Men redan i augusti var man i gång med att bygga ett nytt hus för föreningen och i mars 1903 var huset färdigt i det nuvarande utförandet Invigningen lockade 500 besökare och festtalet hölls av Ny Tids chefredaktör.

   Förutom A-salen(teaterlokalen), festsalarna,B-salen och C-salen i bv fanns nu också 5 lägenheter reserverade för styrelsen(delägarna). Moderniteterna bestod av att vatten var indraget i huset men fortfarande var det

dass på gården, gas/fotogenbelysning och kakelugnar/vedspisar som gällde.

Huset användes de närmaste åren i huvudsak för egna danstillställningar, privata fester, nykterhetsmöten, folkbildning, politiska och fackliga möten och teaterföreställlningar.

   1910, först av alla hus på Lindholmen, drogs elektricitet in i fastigheten, vilket naturligtvis firades med stor fest. 1915 var det dags för nästa stora begivenhet, då införskaffades en filmprojektor och en filmduk och regelbundna filmvisningar kunde inledas med pianoackompanjemang.

   I alla år var Carl Lalli Andersson föreningens ordförande, men i början av 1940-talet började han och de andra delägarna tröttna och Aftonstjärnan såldes till en privaperson som började tillverka karameller i lokalerna och så småningom kom även andra entreprenörer in i huset t.ex. smörgåstillverkaren Snitten och ett plåtslageri. I slutändan gick karamellfabriken i konkurs och fastigheten förföll allt mer och i mitten av 1980-talet var den närmast rivningsfärdig.

   Men i den vevan mobiliserades krafter för att rädda Aftonstjärnan och Göteborgs kommunala Bostadsbolag, som nu var ägare, ställde sig välvilliga till projektet och 1988 kunde ett hårt och arbetskrävande upprustningarbete påbörjas. Till en början var det i huvudsak ideella krafter som utförde arbetet men efterhand kunde, med stöd av Boverket och kommunen, yrkesfolk anställas. 1994 var bl.a A-salen så pass färdig att bioverksamheten kunde återupptas och 1996 var renoveringen avslutad. Huset var då kulturminnesmärkt av länsstyrelsen.

På 2000-talet aktualiserades frågan om tillgänglighet och med stöd av originalritningen från 1902, där man hade tänkt sig en inglasning av gården, togs ett förslag fram som beaktade tillgänglighetsfrågorna. Via ramp och hiss blir huset tillgängligt för alla, nya toaletter byggs inkl. en som är handikappanpassad, allt under ett glastak.

Under hösten 2009 kunde förslaget realiseras.